Det är över nu

Tillbaka utan några större problem på färden. Försöker vänja mig vid å, ä och ö igen. 😉 Jag vet inte om jag kommer att skriva något mer för att följa upp resan, det får tiden utvisa. Tack för att ni läst, jag hoppas att jag inte varit alltför tråkig!

Tack och adjö

I dag lamnar jag landet. Konstigt kanns det allt, men aven skont att avsluta det har kapitlet i boken om mig 😉 Om bara fem timmar lyfter planet, dags for lunch innan det bar av till flygplatsen. Hoppas bara att jag inte maste betala extra for for mycket vikt, ar lite radd for det…vi ses i Sverige!

Söder om söder

Tasmanien var haftigt om an ganska litet jamfort med andra landsandor. Vi gjorde dock en hel del: campade i en nationalpark pa norra kusten, seglade, besokte en djurpark, klattrade i berg, tog oss till f.d. fangkolonin Port Arthur, bilade kors och tvars och sag djur utan ande. De flesta djuren visade sig i nationalparken, wombats och wallabies, men vi sag aven mangder ute pa vagarna och sjalvklart under djurparksbesoket. Fick aven klappa en tasmansk djavul, mycket gullig (nagra manader gammal). De ar ganska roliga att titta pa, aven de storre exemplaren. Jag har inte riktigt tid att komma med en full rapport just nu, far beratta om det nar jag kommer hem helt enkelt.

Just nu ar jag i Sydney igen och beger mig hemat i morgon. I dag har jag inte sa varst mycket planerat, lite administrativt att ta tag i och vaskor att packa. Vi ses!

Mellanlandning

Jag ar i Sydney for att tillbringa en natt har innan farden gar vidare soderut. Har inte gjort sarskilt mycket forutom att tvatta och ata middag med tva kompisar fran universitetet. Just nu vantar jag mest pa att fa tillgang till rummet jag ska sova i (som ar last), killen med nyckeln ska dock komma tillbaka snart.

I gar gjorde jag inte sa mycket efter mitt bloggande, vadret lamnade en hel del att onska. Jag promenerade genom shoppingkvarteren och tog mig ner till de botaniska tradgardarna i Brisbane. Val dar laste jag tidningen ett litet tag och tog mig sedan sa sakteliga tillbaka till vandrarhemmet. I morse regnade det igen, lustigt.

Brisbane

Det regnar i Brisbane. Pa typiskt australiskt vis regnar det inte lite heller, utan det oser verkligen ner. Detta ar dock ganska ovanligt enligt min basta kalla pa omradet, en gammal innebandykompis som har pluggat har nere den gangna terminen och som jag traffade en stund i gar kvall. Trots allt kallas staden inofficiellt ”the Sunshine Capital”. Naval, jag hoppas att det snart slutar, det sags att det ar valdigt fint att se staden fran floden (som man inte far bada i p.g.a. hajar), en typiskt solskensaktivitet. I morse besokte jag en park med mangder av tropiska vaxter, visserligen haftigt men man har blivit lite avtrubbad av tva veckor i tropikerna. Det finns aven botaniska tradgardar att besoka, far som sagt se hur vadret blir.

I morgon ar det slut pa min sejour i Queensland och jag tar flyget tillbaka till Sydney. Efter det vantar Tasmanien och sedan ar det nastan jul!

En annan värld

Fraser Island ar sjukt haftigt. De senaste tre dagarna har varit mycket roliga, dels tack vare att jag hade tidernas basta guide och dels eftersom stallet ar sa coolt. I dag stod jag t.ex. pa en hojd och sag pa en och samma gang en sjo, en jattestor sanddyn som slutade tvart vid sjon, regnskog bakom dem och havet bakom hela kalaset. Helt knappt. Det ar svart att haja att det ar cirka 200 meter sand under en, ganska overkligt.

Vadret var valdigt bra ocksa och inbjod till en del bad, under tre dagar badade jag i fyra olika sjoar, en back och tva ganger i havet. Tva av sjoarna hade dessutom laskigt klart vatten, det var nog battre siktdjup an i en pool. Guiden beskrev vattnet som ”too pure for life”. Knappt var ordet.

Med andra ord fanns det manga tillfallen att branna sig, jag var dock duktig med solkramen. I dag brande jag mig visserligen rejalt (och solkramen valde att sprida sig i ryggsacken i stallet, men det ar en annan historia), men man kan ju inte fa allt heller. Jag har dessutom akt sandpulka, lite vinterkansla i hettan 😉

Resa genom natten

Det blev inget dansande i neon, men betydligt mer somn an vantat 🙂 Jag befinner mig nu i Hervey Bay, portalen till varldens storsta sandrevel, Fraser Island. Pa bussen hit lyckades jag t.o.m. fa en plats bredvid en kille fran Sydtyrolen, mycket lustigt eftersom vi sjalvklart inledde med att konversera pa engelska, men nar han namnde att han var fran nordligaste delen av Italien chansade jag med lite tyska och det gick hem. Harligt att kunna snacka lite dialekt med nagon har vid varldens ande 😉 Att de sedan visade ”O Brother, where art thou?” som inledning pa farden (mellan atta och tio pa kvallen) gjorde inte saken samre.

I morgon bitti ger jag mig ivag pa en tredagars tur till on, den ar valdigt stor, 120 km lang och som mest 15 km bred. Jag ser fram emot att fa bada i sotvatten utan att riskera livet, on har en hel del sotvattensjoar. Pa sondag kvall atervander jag sedan hit och beger mig darefter till Brisbane, delstatshuvudstaden. Stay tuned…

Sol, vind och vatten

Tre dagars seglats utanfor Queenslands kust. Njutbart? Jajemen. Whitsunday Islands ar visserligen inte lika stort som Stockholms skargard, men har andra kvaliteter. Exempelvis den vitaste strand jag sett, korallrev i varje bukt och konstant bra vader (med undantag for en timmes regn). Nu medfor det bra vadret tyvarr att det inte blir sa mycket seglande utan mest drivande eller motorgang, men att skepparen startade motorn ganska ofta var nog bra med tanke pa allt som fanns att se. 90 distans ar ju ingen kort stracka att segla pa tre dagar.

Jag maste saga att det ”riktiga” barriarrevet nog bjod pa battre snorkling vad galler variation och farger, men har kunde man snorkla nastan overallt, precis invid stranden! Fiskstim, fargglada koraller, you name it. Aven en enorm fiskhanne i en av bukterna, minst 1,5 meter lang, vegetarian som tur var. Tyvarr ar det manetsasong och man maste ha pa sig en harlig spandexkostym varje gang man kliver ner i det klarblå, men det ar inte vart att chansa. Folk har dott av maneterna har nere, inget att leka med.

Och sa stranden. Googla ”Whitehaven Beach” sa far ni nog se en del godbitar. Det ser visserligen alltid battre ut fran luften, men denna strand var valdigt imponerande. Vi smorde in oss med den otroligt fina sanden, nastan som en spabehandling.

Jag ar med andra ord mycket nojd med dessa tre dagar, definitivt vart besvaret 🙂 Nu ska jag ivag pa en harlig busstur i tretton timmar, hoppas att det snart snoar dar hemma!

Crocodiles, no swimming

I gar spenderade jag hela dagen i i regnskogen (och sjalvklart pa vagen dit och tillbaka). Det var haftigt, mest for att vi sag vilda krokodiler under en battur, den storsta hade en beskedlig langd pa dryga fem meter. En rejal best med andra ord. Det bjods aven pa vandring i regnskogen och ett dopp i en av bäckarna, sjalv nojde jag mig med att svalka ben och huvud (jag hade inte med mig badklader). Detta var inte i krokodilvatten. Som avslutning besokte vi aven kort Cape Tribulation, namngivet redan av Kapten Cook ar 1770. Stranden innanfor udden var valdigt vacker, men man kan inte bada under sommaren p.g.a. de livsfarliga maneterna som ofta kommer in till stranderna. Vill man bada far man gora det i vatdrakt.

I dag har jag inte rort mycket pa mig rent fysiskt, och tur var val det med maxtemperaturer uppe runt 36-37 grader! Den fuktiga luften gor att man svettas floder utan att ens rora pa sig. Vad har jag da gjort i dag? Jo, jag har akt buss ca 600 km soderut pa Bruce Highway (Monty Python later halsa 🙂 ). Det var en redig tripp pa drygt 11 timmar med manga stopp langs vagen, bl. a. ett 50 minuter langt uppehall pa en bensinmack mitt ute i ingenstans.  Namnet fick mig att vanta mig nagot som atminstonde hade flera filer, men jag larde mig att det inte kravs for att kallas ”highway”, det fanns inget mittracke och bara en fil i vardera riktning, med andra ord var det en landsvag.

Nu ar jag i alla fall framme i Airlie Beach och ska i morgon ut pa en tredagars segeltur med en 53-fotare (fore detta kappseglingbat), det blir forhoppningsvis grymt. Man far inte ha med sig mycket bagage pa baten av utrymmesskal, sa jag maste forvara det i ett forvaringsrum pa vandrarhemmet under tiden. Eftersom jag ar ganska paranoid vad galler bagage har jag mina tvivel, men det ar inte mycket att gora, jag far helt enkelt ta med mig allt som nagonsin kan vara stoldbegarligt.

Glom allt jag skrev om att Cairns ar en riktig turisthala forresten, staden har lite charm anda, stora delar som man inte ser som turist men som gardagens guide korde genom pa hemvagen och aven beskrev i viss man. Dock ar det fortfarande sa att 40-50 % av allt som hander i Cairns har med turister att gora, sa nog ar det en turiststad (antalet souvenirbutiker ar skrammande). Airlie Beach daremot ar sa mycket turisthala det kan bli, 3000 invanare, en enda gata med action och enorma mangder vandrarhem och hotell. En riktig hala.

Och som avslutning kan jag namna att den gamle godingen Eagle-Eye ar poppis har nere, eller i alla fall hans gamla slagdanga. Varje kvall sen jag lamnade Sydney har jag hort ”Save tonight” stromma ut ur nagon pub eller bar, bade originalet och coverartister. Heja Sverige! 😉

It’s alive!

I dag var jag pa utfard till det enda levande man kan se fran rymden (enligt vissa kallor) – Stora Barriärrevet. Vad tyckte jag da?

 Det var häftigt. Efter nagra inledande minuter som mest gick at till att justera cyklop och snorkel var det helt underbart. Det hamnar latt pa listan over de basta saker jag gjort har nere, sa sprudlande glad som jag var efter forsta snorkelpasset har jag inte varit pa lange. Visst, det andra snorkelpasset blev inte lika bra eftersom det borjade blasa och komma vagor, vilket storde upplevelsen nagot (inte sa mycket sjalva vagorna i sig som att man milt drogs med at hall man inte ville).

Detta vagdes dock mangfalt upp av det forsta passet. Efter att ha hamnat i vattnet var det inledningsvis forvanansvart djupt (kanske 10-15 meter om jag ska gissa), men efter cirka 30 meters sim dok det sa upp framfor oss: en vagg som klattrade upp ur djupet for att pa sina stallen na upp till en meter under ytan. Och sa fargerna. Inte lika otroliga som pa de flesta foton som florerar (dar blixten gor mycket), men anda fantastiska. En mangd fiskar som jag tidigare bara sett pa bild, och nu kunde jag folja efter dem pa revet! Jattemusslor, en bla sjostjarna, och sa sag jag de dar sma fiskarna som putsar de lite storre – in action! Nagra sag tydligen en havsskoldpadda under pass nummer tva, det hade varit riktigt coolt, men jag ar glad som det ar. Att kunna simma genom stim av tropiska fiskar en-tva meter over korallrevet rackte for att gora mig lycklig 🙂